Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förhållandet mellan tyskar och gotländingar i Visby före och efter 1288
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8
representerande tre landsbygden (abboten, prosten och
kyrkoherden i Ekeby) och tre staden (priorn, gardianen
och kyrkoherden i Helga Trefaldighet). Men deras försök
misslyckades. — Icke heller ledde det till något resultat,
att »her Odvard aff Lode med flere Riddere oc Vasalen
aff Eistland vilde komme oc giøre Fred oc den for sig oc
de andre stadfes te».
Äfven dessa upprepade försök, som berättas af
Strelow, bekräftas af de anförda annalernas »tandem reconciliati
sunt per Dominum regem Magnum» (Strelow: »Hafuer
Körting Magnus dennern paa det sidste förligt»). Det
förefaller, som om denna förlikningsakt varit en särskild
handling af konung Magnus1 och att han först sedan kallat
visbyborgarna att stå till svars inför sig i Nyköping, där
de då utfärdade den förut nämnda underkastelseurkunden.
Tidsrummet mellan striderna (i april) och underkastelsen
(i augusti) talar äfven därför2.
1 Jfr företalet till Visby stadslag (VStL., s. 22).
2 Några olikheter hos Strelow och i franciskanernas annaler å ena
sidan och i underkastelseurkunden å den andra i fråga om murarna kring
Visby ha förorsakat meningsskiljaktigheter om dessa murars tillkomsttid.
Strelow säger nämligen, när han redogör för fredsslutet, att det
bestämdes, "at Landsatterna i huer Ting for den skade de häfde gjort i Visby
s ku Ide opbygge it Taarn eller Rundeel om By en i Muren". Och
franciskanernas annaler säga, som vi sett, att sedan förlikning åvägabragts
genom konung Magnus, det tilläts borgarna att bygga murar kring staden
(permissum est ciuibus murare ciuilatem). Båda dessa källor säga således,
att ett murbyggande i själfva fredsfördraget omtalades såsom förestående.
I underkastelseurkunden erkänna borgarna, att de brutit därutinnan, att
de konungen oåtspord omgifvit sin stad med murar (deliquimus ... ex
eo videlicet, quod muros ciuitati nöstre circumdedimus . . . irrequisita regia
maiestate). I denna urkund framhålles däremot, att ett murbyggande var
gjord gärning, ehuru tydligen gjord helt nyligen, eftersom konungen kunde
ställa borgarna till svars därför vid denna tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
