- Project Runeberg -  Till Visby stads äldsta historia. Ett kritiskt bidrag /
110

(1898) [MARC] [MARC] Author: Adolf Björkander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förhållandet mellan tyskar och gotländingar i Visby före och efter 1288

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tio —

underkastelseurkunden ett bjärt ljus. Lika fullständigt som
landsbygden misslyckades, lika fullständigt lyckades konunga-

För att komma till dessa resultat erkänner Hildebrand själf (s. 132),
att han måst afvika från "de föregående beskrifvames uppfattning och (från)
ordalydelsen af 1288 års bref" (underkastelseurkunden). Han framhåller
nämligen, att denna "ordalydelse . . . synes . . . gifva vid handen att
Visbyborna år 1288 ställdes till rätta för en första anläggning af murar kring
staden" (s. 131). Skälen till att han kommit till de anförda resultaten
sammanfattar H. sålunda: "bestämmande får min mening ... är dels den
omständigheten’ att Visby måst hafva egt en ringmur långt förr än 1288,
dels den omständigheten, att ingen rimlighet finnes, att Visbyborgarna efter
1288 års underkastelse vågade under den närmaste tiden ens tänka på någon
åtgärd till murens förstärkande, dets den omständigheten, att en längre tid
bortom år 1288 knappast så mycken lifskraft fanns kvar i Visby, som
erfordrades för den penningar och tid kräfvande till- och påbyggnaden af
muren" (s. 132). Såsom ytterligare skäl torde böra framhållas, hvad H.
förut säger om ordalydelsen i underkastelseurkunden, att enligt den
"murbyggandet är ett fullbordadt faktum" — att underhandlarna
*förbehålla sig ingen rätt att bygga vidare" (sista kurs. af H., s. 131) samt
hvad han säger om själfva arkitekturen i vissa partier af murarna, att
rundbågar där förekomma och att dessa näppeligen skulle ha tillkommit,
om det varit på en tid, då spetsbågen begynt användas (s. 132).

Hvad först själfva bevisföringen beträffar så talar emot H., att
han förkastat Strelows uppgift, ehuru den i fråga om ett förestående
murbyggnadsarbete bestyrkes af franciskanenias annaler, samt att han
måst kringgå den tydliga ordalydelsen i 1288 års underkastelseurkund.
Hvad sedan skälen därtill beträffar så synes mig det första bevisande
endast under den förutsättningen, att visbygotländingarna före 1288
utgjort en från landsbygden strängt afskild stadsmenighet. Jag har
försökt bevisa, att så icke var förhållandet, utan att visbygotländingarna
länge hade samma intressen som landsgotländingarna och att de ända
till 1288 rättsligt räknades som landsbor. Behofvet af en skyddande
mur fanns därför icke, förrän skilsmässan formligen kom till stånd. Se
ofvan, s. 104, n. 3. Hvad det andra skälet angår så stöder det sig på
en, som mig synes, oriktig tolkning af underkastelseurkunden. Denna visar
visserligen, att konung Magnus ansåg murbyggandet som ett brott, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:19:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bavisbyhi/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free