- Project Runeberg -  Till Visby stads äldsta historia. Ett kritiskt bidrag /
111

(1898) [MARC] [MARC] Author: Adolf Björkander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förhållandet mellan tyskar och gotländingar i Visby före och efter 1288

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

makten. Jag vill ur denna synpunkt referera det
hufvudsakliga af urkundens innehåll.

Att landsbygden misslyckats framgår först och främst

icke i och för sig, utan emedan det utförts förutan kungligt tillstånd
(irrequisita regia maiestatej. Om de blott förskaffade sig ett sådant, så
kunde de både få »tänka på» och arbeta på murens förstärkande. Och
ett sådant tillstånd hade de — enligt de sagda annalerna — fått, när
konungen förmedlade fredsslutet mellan de stridande. Det är då också
naturligt, att underhandlarna vid uppgörelsen mellan borgarna och
konungen icke behöfde förbehålla sig rätt att bygga vidare. Hvad det tredje
skälet ankommer så hade nog Visby som stad »en längre tid bortom
1288» lika mycken lifskraft som någonsin före sagda år. Visserligen är
det sant, att konkurrensen mellan Visby och Lübeck redan var i full
gång och att den förstnämnda staden allt mer och mer bestreds sina
gamla rättigheter att vara ledare, när det gällde de menige köpmännens
jurisdiktion, administration o. s. v., men på den materiella blomstringen
inverkade det icke förrän småningom och senare. Det torde dessutom
kunna ifrågasättas, om icke just det lyckliga kriget med de rika och i
handeln konkurrerande landsborna (se inledningen) åstadkommit ett slags
konsolidering af stadssamhället som sådant, om också dessa icke i
fredsslutet — såsom Strelow berättar — måst bekväma sig till att hjälpa
borgarna med murarnas förstärkande. — Hvad slutligen rundbågarnas
förekomst angår, så synas de mig bevisa föga, då i ett byggnadsverk
utan pretention på en genomförd stil det naturligtvis icke fanns något
som hindrade, att ett äldre byggnadselement begagnades bredvid ett
yngre. — Till den kraft och verkan det hafva kan vill jag ock mot
Hildebrands hypotes, att den gamla muren skulle ha byggts vid
1200-talets början, anföra Brunius’ utsago om denna murs tillkomsttid: "Då
flera af berörda (stadens) kyrkor haft torn, hvilka tillkommit för att
begagnas till försvarsverk, och några af desamma påtagligen härröra från
första hälften af trettonde seklet, så måste den första ringmuren uppstått
något efter berörda tid."

Att för öfrigt ingå på någon granskning af de olika murdelarnas
tillkomsttid ligger utom ramen för detta arbete. För undvikande af
missförstånd vill jag endast tillägga, att jag icke anser Strelows bestämda
årtal för murbyggnadsarbetet efter 1288 tillförlitliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:19:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bavisbyhi/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free