Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Niende kapitel.
Hun Venevill hopped på letten fot
sin kærest imot.
Han sang så det hørtes over kirketak:
god dag! god dag! —
Og alle de småfugler sang lystigt med i lag:
„til sanktehans
er der latter og dans;
men siden vet jeg litet, om hun fletter sin krans!"
Hun fletted ham en af de blomster blå:
— „mine øjne små!"
Han tok den, han kasted og tok den igen:
„farvel min ven!"
og jubled mens han sprengte over akerrenen hen:
„til sanktehans o. s. v."
Hun fletted ham en: „hviss du ej forsmår
av mitt gule hår?"
Hun fletted, hun bød ham i ypperlig stund
sin røde munn:
Han tok den og han fikk den og han rødmode
som hun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
