Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten, omöjligt kan vara orsaken till något ondt eller
tillskynda ett väsende något lidande, d. v. s. någon
lifshämning eller osalighet. Tvertom måste vi säga,
att all den verkan, som utgår från Honom, är såvida
nödvändigt blott lif och salighet utan all tillsats af
någonting motsatt.
Hvad särskildt det menskliga onda beträffar, så
kan detta, såsom bekant är, vara af trenne slag,
nem-ligen 1) den närvarande menskliga ofullkomligheten,
2) den enskilda menskliga verksynden, och 3) den
allmänna menskliga arfsynden. Det första slaget har
sin grund i menniskans ursprungliga ändlighet, hvaraf
följer» att hvarken hon sjelf eller hennes närvarande
sinneverld äro fullkomligt lefvande och harmoniska,
utan äro det alltid blott till en viss grad, och derföre
ock alltid behäftade med något ondt. Det andra
slaget har sin grund i den enskilda menniskans eget
missbruk af sin frihet, då hon väljer det sinnliga och
relativt goda i stället för det förnuftiga och absoluta,
hvaraf följden blir, att hon kommer i strid med sitt
inre förnuftiga väsende och fär ett lägre och mindre
harmoniskt lif, än hon i följd af detta behöfver. Det
tredje slaget ändtligen har sin grund i alla andra och
föregående menniskors missbruk af deras frihet,
hvilket för hvar och en efterföljande medför det onda,
att det gemensamma lifvet för honom är mindre
ut-veckladt och fullkomligt, och således ock mindre
befrämjande hans egen utveckling och förnuftighet, än
det i annat fall kunnat och äfven bordt vara, emedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
