Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ena icke är möjligt utan det andra. Men att det
dermed endast befordrar hans sanna bästa, ja att det
till och med icke gör annat, när det genom
dödsstraffet rättvisligen skiljer honom vid lifvet, d. ä. när
det blott befriar honom ifrån en sinnlighet, öfver
hvilken förnuftet hos honom har visat sig sakna all
mag t, och med hvilken han derföre endast kan skada
sig sjelf och alla andra, det kan ej sättas i fråga eller
förnekas af någon, som icke är alltför okunnig om
hvaruti menniskans sanna och högsta goda består.
Då nemligen samhällets öfriga medlemmar ej vidare
hindras genom den brottsliges fömuftsstridiga
sinnlighet, så kunna de i det närvarande lifvet lättare
utveckla sig till högre fullkomlighet, hvilket medför
den vigtiga förmonen för honom, att han sjelf återfår
dem såsom fullkomligare i nästa lifsform, hvarigenom
der äfven hans egen högre fullkomlighet måste
befrämjas. Han förhindras således ej af det straffande
samhället att bättre uppnå sitt sanna och högsta
ändamål, utan han tvertom verkligen understödjes och
förhjelpes dertill, på sätt det kan och bör ske genom
detta, när det är gifvet, att han ej sjelf kan hjelpa
sig. Härvid förutsättes visserligen att menniskans
själ är odödlig, och att vi alla måste gemensamt
fortgå till vårt mål genom allt högre och högre
lifs-former 13). Men utan dessa förutsättningar vore ju
,3) Theologerne antaga blott en enda lifsform såsom
möjlig för menniskan utom den närvarande; men detta hindrar
ej tänkaren att antaga mångfaldiga sådana, när han (inner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
