- Project Runeberg -  Kristina Nilsson, grevinna de Casa Miranda /
13

(1921) [MARC] Author: Beyron Carlsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det är bra mycket som skiljer ändå. Det är ej
Stina, utan Linnéa Nilsson, som ber en stiga in och
språka med far.

Och så kommer man in i stugan, där en något så
när reslig person har lätt att nå taket med hand.
Ögat far naturligtvis genast runt rummet för att
söka upp Kristina Nilssons-minnen, men mödan är
föga lönad, ty av hemmets forna inredning finns
ingenting kvar och rummet är även självt
förändrat. Den gamla spisen med sin stora härd, kring
vilken man samlades under långa vinterkvällar, är
borta och ersatt av en mindre och behändigare.
Möbleringen förråder ett visst välstånd, som tagit
övliga former. Där saknas varken valnötsskåpet
med sina granna mässingsbeslag eller orgel i hörnet
och blommor framför fönstren. Tjocka trasmattor
linjera upp sina färgrika mönster på golvet och en
besökande från trakten skall förmodligen inte ha
annat än ord av gillande åt rummets välvårdnad.
För främlingen är det naturligtvis Kristina
Nilssons minne, som sitter i högsätet. Hon innehar
också hedersplatsen ensam på det runda bordet mitt
på golvet. Där är hennes fotografi från helt
nyligen, dels ensam, dels tillsammans med brodern, på
vars axel hon förtroendefullt lagt sin arm.
Syskonkärleken till trots, blir det svårt att få harmoni
mellan de bägge figurerna. De kontrastera ändå för
mycket mot varandra, den ståtliga grevinnan i sin
storstadselegans och den lilla hopskrumpna gubbens
enkla fysionomi. Sammanställningen är för bisarr,
man har svårt att tänka sig dem som två ärter ur
samma skida. Och likvisst är det så. Låt
slumpen ha utvecklat honom med en Carusos stämma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:35:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bckrinils/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free