Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En resenär, som några år efter sedan Kristina
Nilsson blivit en berömd sångerska besökte detta
hennes barndomshem, beskriver det på följande sätt:
Jag hade under min färd genom det
mångbe-sjungna Värends vackra bygder hunnit till
Nöbbe-leds gästgivargård ej långt från Växjö. Vid
första huset på höger hand från gästgivargården lät
jag åkdonet stanna.
En liten kort allé förde från landsvägen upp till
det förfallna boningshuset. Detta var av vanligt
timmer, grånat och mossbevuxet under tidernas
längd. Huset var täckt med en grönskande matta
av torv, där taklök, fetknopp och andra
»uppåtsträvande» växter slogo sina rötter och frodades
på bästa sätt.
Jag steg in.
Sedan jag passerat en låg och oansenlig förstuga,
kom jag in i den i smålandskojorna så vanliga
dagligstugan. Denna utgöres av ett stort rum,
upptagande ansenligaste delen av huset med låga fönster
åt två väderstreck.
Trots sommarvärmen lågo några eldbränder och
rykte på spiselhällen. Framför denna satt en
blåögd, ljushårig bondgosse i skjortärmarna och
gungade ett litet skrikande barn. Detta låg i en
fyrkantig vagga eller snarare låda, som med snören
var fäst i det nedrökta, sotiga taket. Framför en
av stugans väggar stod en stor blåmålad dragkista
med ägarens initialer i anglosaxiska bokstäver. —
Sådan är resenärens teckning av det lilla
små-landshemmet sådant det ungefär såg ut i Kristinas
egen barndom. Sedermera har stugan blivit
påbättrad och föryngrad men för övrigt är egendo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
