Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nilsson, som fick beröm, men vars färdighet på fiol
mera lovordades än hennes sång. Flera år efteråt
då hon redan lagt världsstaden vid Seine för sina
fötter, påminde en tidning om denna hennes första
konsert. »Huru mången axelryckning, huru många
medlidsamma småleenden hos icke få av det där
församlade fina och förnäma auditoriet, vilka funno
det mer än djärvt av den unga flickan att på sitt
program ha upptagit sångstycken sådana som
cava-tinan ur Robert, m. fl. Sinnesstämningen i
salongen undgick icke debutanten och för att
upprätthålla hennes mod, behövdes väl de vänliga och
uppmuntrande blickarna från dåvarande hertigen av
Östergötland m. fl.»
Framgången var alltså inte fullt så lysande som
man drömt om. Hennes väsen var ännu outvecklat.
»Hon befann sig», yttrade Orwar Odd om denna
debut, »i den kritiska övergången mellan vad i
naturen är april och maj. Att av denna arma flicka,
så ointressant för ögat, så utan hållning, så utan
sätt att föra sig och utan detta det första
ögonblickets trollmakt, skulle om några år bliva en
tjuser-ska, därom drömde ingen.»
Häradshövding Tornérhjelm hade lovat att hans
skyddsling skulle få en guldklocka efter sin första
konsert. Han svek nog inte sitt löfte. Och detta
vart alltså den största reella behållningen av hennes
första framträdande för Stockholmspubliken.
Redan då hade det beslutats att Kristinas
stämma skulle få sin slutliga fulländning, att den
måste utbildas på den plats, som av tradition
varit sångkonstens högkvarter: Paris. Efter en
konsert i Uppsala, där en ungdomlig åhörarskara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
