Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som skickade sin mrs Richardson att göra honom
sällskap till Paris.
När Stephens sedermera hade gjort sitt
London-besök och på genomresa i Paris ringde på hos sin
celebra landsmaninna, så vem öppnar dörren om
inte pappa Jonas, som var svår nog att känna igen
förresten, riggad i ny elegant parisertoalett.
Faderns besök hade inte varit utan påföljd, ty
den i februari 1868 ingavs till Kinnevads
häradsrätt köpebrev, däri Kristina Nilsson för 4,000
riksdaler riksmynt förvärvade ett fjärdedels mantal
kronoskatte i Sjöabol i Vederslöfs socken, d. v. s.
just sitt kära Snugge. Köpehandlingen var daterad
Paris och egenhändigt underskriven av Kristina
Nilsson.
Två år efteråt var det bror Svens tur. Han kunde
inte heller styra sin längtan att se den märkvärdiga
staden, där hans syster gjort sån makalös lycka.
Och så gav han sig i väg, utrustad med en
försvarlig matsäck, som skulle räcka ända till Paris. Den
måtte alltså ha varit ganska omfångsrik, men den
lättade ju så småningom och det kunde inte hjälpas
hur tung den än var att kånka på, så fram skulle
han ju. Färden gick utan vidare mankemang —
man började väl förresten få en viss vana att
transportera Kristina Nilssons anhöriga på traden. I
Hamburg ville förresten turen, att Sven träffade
samman med en tysk, som varit sex år i Växiö, och
som nu kunde ge främlingen ett gott handtag. Att
ta sig fram i Paris föll sig inte svårt, det var bara
att visa fram en lapp med den berömda svenskans
namn och adress. Åh, Christine Nilssång, visst
kände man henne. Och så kom Sven fram, men si
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
