Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rat efter det klassiska skönhetsmåttet och
omstrå-lat av oskuldens gloria.»
Mera älskvärt kan väl ett omnämnande inte
tänkas. Det kan vara lämpligt att i sammanhang med
det sistnämnda omdömet påpeka, att en icke ringa
del av den framgång Kristina Nilsson alltid
förskaffade sig inom societetens högsta kretsar, fick
tillskrivas hennes oklanderliga rykte. Medan andra
stjärnors privata liv var uppfyllt av galanta
äventyr, kunde inte ens skuggan av ett tadel falla på
Kristina Nilssons vandel. Som en konstens vestal,
ren och obefläckad och levande endast för den,
vandrade hon sin väg fram, intyga samtida
skildringar.
Men låt oss återvända till den första konserten
i Newyork. Sångerskan var klädd i tjockt, prickigt,
vitt siden med tre kappor med rynkade
Valencienne-spetsar. Håret var elegant i all sin enkelhet och
dess enda prydnad bestod av en diamantfjäril och
en dito kolibri, vilande på en blomma. (Efter
nutida synpunkter är denna hårklädsel kanske inte
fullt så enkel som den ansågs på 70-talet).
Rörande själva konsertens förlopp överlåta vi
ordet åt Newyork Herald:
»Aldrig förr har den stora Steinway Hall
bevittnat ett så lysande och anslående skådespel. Där
fanns församlad en nogräknad publik, som ej lätt
lät endast klangen av ett namn inverka på sitt
omdöme, utan förstod att själv döma såsom man kan
vänta av »créme de la créme» i Amerikas
huvudstad. Man hade ju hört de största lyriska artister
i världen i denna stad, och man var beredd att
endast efter förtjänst avgiva sin dom över den sven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
