- Project Runeberg -  Kristina Nilsson, grevinna de Casa Miranda /
299

(1921) [MARC] Author: Beyron Carlsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blivit prins Bernadotte, ej heller vänt sitt intresse
uteslutande till den andliga sången utan njöt både
av sångerskans vanliga repertoar och när hon till
ackompanjemang av gitarr sjöng några spanska
dansmelodier, nyss lärda i habanerans och
fandan-gons hemland. Professor Nordenskiöld var
förtjust, tog sångerskans bägge händer och försäkrade
att det var en av de njutningsrikaste stunder han
upplevat. Och man kunde vara viss på att han där
sade mer än en artig fras. Kristina Nilsspns röst
tycks då ha stått på sin höjdpunkt. Ett ganska
tillförlitligt vittnesbörd därom gav den amerikanska
primadonnan miss Kellogg, som vid hemkomsten
till U. S. A. gav en översikt av kontinentens
musikaliska storheter, däribland Nilsson. Det är lika
ovanligt som angenämt att höra operaprimadonnor
berömma varandra och därför läser man med
uppmärksamhet den amerikanska missens ord:

»Nilsson är en utomordentligt snillrik och
intelligent kvinna och har med vackra resultat
omsorgsfullt arbetat på utvecklingen av sina dramatiska
gåvor. Man kan knappt tro hur mycket hon gått
framåt. Det finns förunderligt vackra partier av
hennes spel samt förfinade och intelligenta
effekter här och där, vilka hon har skapat i sina
huvudroller sedan hon var i Amerika, och de äro av
underbar verkan. Det har alltid i Nilssons röst legat
någonting — hur skall jag kalla det? — kanske jag
kan kalla det ett slags helgongloria, som förlänar
den ett nästan gudomligt behag, och i synnerhet
finnas i hennes röst flera höga toner, som
förefalla nästan himmelska — så gudomliga toner som
någonsin förlänats en kvinna.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:35:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bckrinils/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free