Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
avtecknar sig dess fasad i fonden av rue de la Paix
och utsökt har ofta den klientel varit som i samma
ärende som Kristina Nilsson sökt sig in mellan dess
mäktiga kolonner. Även nu var det en liten skara
framstående namn samlade omkring brudparet.
Brudens vittnen voro svenska ministern greve
Le-wenhaupt och Mignons kompositör, Ambroise
Thomas. Brudgummens vittnen voro spanska
ambassadören de Albareda och markis de Casafuerte.
Förresten endast ett hundratal i det lilla Chapelle
de la Compassion, där ceremonien skulle ske och
som var helt och hållet bäddat i syréner och rosor.
Bruden bar sin ovannämnda dräkt i heliotropens
färg och hade vid halsen ett juvelsmycke, vilket
samma morgon sänts henne från baron Rothschild i
London, hos vilken hennes smycken voro
deponerade. ’■ N
Just som ceremonien skulle börja, märkte man,
att bruden glömt handlingarna från mären, vilka
voro oundgängliga för förrättandet av - den
kyrkliga vigseln. Skulle bröllopet, för vilket ödet redan
förut lagt så många hinder i vägen, uppskjutas
nu i sista stund? Nej, det fick naturligtvis ej gå
för sig, fröken Rosita åtog sig att fara hem efter
dokumentet. Och så efter en stunds väntan
förrättades ceremonien, vars enkla privata karaktär
nog för en och annan bland deltagarna framkallade
minnet av bröllopet i Westminster abbey med dess
överväldigande storartade iscensättning.
Efter vigseln for den av alla sina närmaste
vänner lyckönskade grevinnan de Casa Miranda med
sin greve till hotell Continental, där massor av
telegram och lyckönskningar i andra former lågo och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
