Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nerligen enkelt. Men så snart man trätt innanför
porten häpnade man över och fängslades av det
utsökta konstsinne, som präglade sångerskans hem.
Numera är där nog ganska förändrat, ty när i
krigets början parisare i massor flydde av fruktan för
de annalkande tyskarna, transporterade också
Kristina Nilsson sina dyrbaraste konstskatter därifrån
och förde dem till styvdotterns hem i Madrid. Den
beskrivning, som här lämnas, förskriver sig alltså
från de tider, då grevinnan själv i sina salonger
samlade kring sig en elitkrets av stora världens
musikälskare.
En kort marmortrappa, betäckt med en turkisk
matta i lysande färger och omgiven av palmträd,
förde besökaren upp till första våningen. Och där
uppe vid trappans slut, stodo piedestaler av
marmor, var och en uppbärande en antik japansk
bronsvas. Överst på trappan och behärskande hela
vesti-bulen, tronade en magnifik skulpturgrupp i marmor
av Epinay, en ung moder med sitt barn.
Väggarna smyckades ända upp till taket av gobelänger av
ett ofantligt värde.
Genom ett rymligt förmak kom man in i det
största av tre i fil liggande mottagningsrum, vilka
utgjorde den första våningen. Överallt möttes ens
blickar av vackra konstföremål. Mitt emot de tre
stora fönstren hängde på väggen en vacker
gobeläng från förra århundradet, fullkomligt oberörd
av tidens tand och därinvid hade man placerat det
stora pianot, överdraget med en duk i Ludvig
XVI :s stil, broderad med kulört silke på ljusröd
atlas. Och nästan varje föremål i rummet förskrev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
