Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 223 —
ljöd den skallande trumpeten äter. De trenne
dörrarne öppnades och bröderna inträdde.
Den vackre Birgers hållning var allvarsam och
stolt. Han gick fram till sin morbroder och sade:
Jag har, oaktadt mitt bemödande, ej gissat
gåtorna, kanske just derföre att jag för mycket
bemödat mig. Jag är rätt fram och brukar aldrig
gåt-lika, slipade ord. Här lemnar jag allt tillbaka, och
hoppas min morbror är öfvertygad, att man kan
vara en bra karl och blifva en god maka, utan
alt kunna gissa gator.
— Bra! bra taladt! min gosse, sado
öfversten ocli omfamnade honom; jag är nästan
ledsen att lyckan svek dig, men säkert skall hon
ej-göra det en annan gång, derom är jag viss.
Nu nalkades Harald. Hans ansigte utvisado
liknöjdhet, och på den krökta läppen bddades ett
satiriskt leende. "Som jag aldrig sysselsatt mig
med det ädla yrket, att gissa gåtor, medger jag
gerna att jag icke är någon mästare i konsten, i
synnerhet som man dertill lemnat alldeles för kort
lid. Att. gissa gåtor i galopp, vore verkligen en
Sällsynt talang, men afundsvärd endast vid detta
högtidliga tillfälle. (Nu vände ban sig till Jarlen).
Här lemnar jag dessä snillefoster åter, förmodli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
