Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 236 —
belägenhet, samt bad Herr Bilde framföra till mig
sin önskan att erhålla min hand, med tillägg, alt
jag i annat fall borde vara betänkt på något
annat sätt till min bergning, emedan det ej längre
kunde passa sig att jag bebodde hans hus. Med
ovilja emottog jag hans förslag, hvilket jag
bestämdt afslog, ehuru Bilde föreställde mig, att jag
ej ägde det ringaste att lefva af. Jag kan arbeta,
svarade jag; i morgon öfverger jag detta hus, der
jag är uppfödd, hvars egare älskade mig mer än
alla andra, och ej lemnat mig arm och beroende,
derom är jag öfvertygad. Den välsignelse, han
nedkallade öfver mig på sin dödsbädd, är dock
ett arf, som ingen kan beröfva mig, och jag äc
nöjd med detta; det skall bära frukt; jag år
säker derpå. Säg Bernhard, att jag afslår hans
anbud; jag köper ej mitt välstånd på bekostnad al
min framtids lugn; jag kan arbeta.
Efter detta samtal gick jag genast till den
gamla, beskedliga Fru Stenius, accorderade in mig
lios henne, lät flytta de möbler, jag fått af min
• farfar, tillika med mitt ypperliga fortepiano, till
mitt nya rum, och öfvergaf min barndoms Bern
utan tårar, men med en hemsk känsla, sedan jag
helt korrt tagit afsked af den nya ägaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
