Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kursen - 93. Gossen och hunden, av Z. Topelius - 94. Dag och natt, av J. J—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
93 Gossen och hunden.
Gossen: »Kom, Pajo,
du lilla! Jag lära dig vill
på tvenne ben gå och att
sitta så still.»
Hunden: »Ack, skall
jag ren lära, så liten jag
är? Då jag bliver större,
jag lättare lär.»
Gossen; »Nej, Pajo, bäst går det, då liten man
är; ju längre man dröjer, dess mera besvär.»
Och hunden sig lärde att sitta och gå, och
gossen var flitig i skolan också.
94 Dag och natt.
Härlig är den klara dag,
full av skönhet och behag.
Ljuvt det är att kring sig skåda
med de friska ögon båda,
som mig Herren givit har.
Härlig är den stilla natt,
då med stjärnor rikt besatt
för oss ter sig fästet höga.
Höjom tacksamt då vårt öga
och vår själ till himmelns Gud!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
