Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kursen - 120. Tuppen och räven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ung tupp,
som flugit upp och
satt sig överst på
taket till
hönshuset, började gala
så högt, att en
räv, som just tog
sig en spatsertur
i närheten, hörde
det. Genast
önskade Mickel göra
närmare
bekantskap med tuppen,
gick fram till huset och sade med inställsam
röst: »Vad ser jag? Träffar jag icke här en
gammal vän?» — »Du tager fel», svarade
tuppen, »jag har aldrig sett dig förr.»
»Är du icke den vännen, som jag trodde, att
du var», sade räven, »så är du då bestämt
hans broder, ty du liknar honom ovanligt
mycket. Jag beder dig därför att komma hit
ned, så att jag må kunna omfamna och kyssa
dig.» — »Nej, tack», svarade tuppen, »jag ber
att få slippa både dina famntag och dina
kyssar; ty min far har sagt mig, att ditt släkte
anser vårt kött såsom den största läckerhet;
och jag är därför rädd, att du vill göra mig
något ont.»
»Å prat!» sade Mickel, »din far är en
gammal narr. Det är alldeles icke så, som han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
