Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 58. Räven och tuppen, av Z. Topelius - 59. Vem var den modigaste?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Räven: Säg, vem är den, som av högfärd låter
sig narra så, att han sedan gråter!
Säg, vilket av djuren slugast är!
Säg, vem den läckraste mat förtär!
Den gåtan tyckes ditt huvud bråka.
Kom närmare blott, så få vi språka!
Tuppen: Aj, du mig spänner. Din klo är vass.
Räven: Nu har jag dig, tupp, uti min tass.
Nu vill jag säga dig gåtan även.
Det slugaste djur, det är just räven.
Det är just jag, som med litet prat
har fått mig i dag en läcker mat.
Men den, som uti sin högfärd låter
sig narra så, att han sedan gråter,
det är du själv, du min hederstupp;
och därför jag dig nu äter upp.
59 Vem var den. modigaste?
Övermodiga och okynniga pojkar bruka ofta
springa ut på isen, innan de veta, om han bär
eller brister. Vilhelm var just en sådan där
överdådig gosse. Hans lärare hade flera gånger
varnat både honom och hans kamrater för att
för snart gå ut på den lilla, nyss tillfrusna
insjön, vid vilken skolan låg. Men Vilhelm tyckte,
att isen såg så stark ut. En vacker dag tog
han med sig sina skridskor, och nu skulle han
pröva den blanka isen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
