Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 121. Plikten först, leken sedan! efter »Barnavännen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Han är här blott för tillfället», svarade
apotekaren, »och jag är säker om att han gärna
skulle antaga platsen. Jag antog honom för
några veckor sedan, ty min egen gosse har
brutit sitt ben och kan icke gå.»
»Nåväl», sade den gamle herrn, »sänd honom
till mig i afton! Han får en bra plats hos mig,
om han blott är ärlig och pålitlig.»
Därefter gick den gamle och tog händelsevis
samma väg, som John strax förut gått. Det var
en kall, vacker vintermorgon. Då han hade
gått ett stycke, hörde han stoj och skratt på
avstånd, och när han såg efter, vem upptäckte
han, om icke just John, som tillsamman med
en kamrat roade sig med att slå kana på en
tillfrusen vattenpuss.
»Nej, min käre John», sade han för sig själv,
»du passar icke för mig. Nöjet före plikten har
aldrig fört någon fram i världen; och en gosse,
som man ej kan lita på, vill jag ej ha i min
tjänst.»
Okunnig om allt detta fortsatte John sitt nöje
en stund, till dess han blev trött på att slå
kana. Då tog han korgen och fortsatte sin väg
till Heberg.
När han kom tillbaka, fick han en skarp
tillrättavisning av sin husbonde, för det han dröjt
så länge. Men, då John syntes bliva mycket
ledsen, lät han det dock vara härmed i den
tanken, att John fördröjt sig med lek på
hemvägen, sedan han först skyndsamt uträttat sitt
ärende, såsom man befallt honom. Därefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
