Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 125. Råttan - 126. Gud ser oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lunda försörjde. De blevo slutligen skrämda av
någon, som kom i dörren. En av de unga
fattade då snabbt tag i den gamla och drog henne
med sig ut genom hålet.
126 Gud ser oss.
Jakob och Anna voro en gång ensamma
hemma. Då sade Jakob: »Kom, syster Anna,
så skola vi gå och söka upp något gott att äta
och därmed göra oss ett litet kalas.»
Anna svarade: »Kan du finna något ställe,
där ingen ser oss, så- skall jag gå med dig.»
»Nå», sade Jakob, »kom då med in i
mjölkkammaren, där skola vi dricka grädde.»
»Nej», svarade Anna, »grannen hugger ved
ute på gården, han ser oss.»
»Kom med mig i köket då!» sade Jakob. »Där
står en kruka honung i skåpet. I den vilja vi
doppa bröd och äta.»
»Nej», svarade Anna, »grannens hustru sitter
vid fönstret och väver; hon kan se in i vårt
kök.»
»Låt oss då gå ned i källaren och äta
äpplen!» sade Jakob. »Där är det så kolmörkt, att
bestämt ingen kan se oss.»
Anna svarade: »Käre Jakob, tror du
verkligen, att ingen ser oss där? Tänk efter, om du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
