Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 198. De båda bröderna, efter L. Tolstoy - 199. Min lilla syster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att den ene alltjämt hade lika mycket som den andre.
Och så fortsatte de att leva i ökad vänskap och sämja,
ständigt färdiga att hjälpa och bistå varandra.
199 Min lilla syster.
Huru livligt påminner jag mig ej en morgon från
min barndom, då jag lekte med min lilla syster Ellen,
som var omkring tre år gammal!
Hon var min enda syster, mitt sällskap vid alla
barnsliga lekar. Vi voro ständigt tillsamman, och
mitt hjärta hyste för henne all den kärlek och ömhet,
varav barndomen är mäktig. Intet upptåg roade mig,
om hon ej deltog däri. Denna morgon hade vi med
outtröttlig iver lekt ända till frukosttimmen, då av
någon obetydlig anledning mitt häftiga lynne bröt fram
och jag i min vrede gav min syster ett slag. Hon
vände sig till mig med en undrande blick, och stora
tårar stodo henne i ögonen. Hennes hjärta var för
fullt, att hon skulle kunna tala, och blygseln gjorde
mig stum.
I samma ögonblick inkallades vi och gingo in
utan att växla ett ord. Vid frukosten satt hon
bredvid mamma, och jag märkte vid de förstulna blickar,
jag kastade på henne, att hon var blek och ledsen.
Ögonen voro fulla av tårar, och endast hennes
självbehärskning hindrade dem att falla. Blott då min mor
frågade, om hon vore sjuk, drack hon sin mjölk och
försökte att äta. Full av blygsel önskade jag mig
allena med henne för att få slå mina armar om
hennes hals samt bedja om förlåtelse.
Efter frukosten gick min mor med lilla syster in
i sitt rum samt befallde mig att läsa en läxa. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
