- Project Runeberg -  Andra läsåret. Läsebok. 12. uppl. /
239

(1906) [MARC] Author: Bengt Carl Rodhe - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hade velat tvätta honom ren, men det gick inte. Huru
det var, så fastnade de på ett fönster igen, och nu
hade de blivit intresserade och ville gärna se efter,
om det fanns några barn där inne också. Ja, mycket
riktigt — en gosse och en flicka; men de sågo alls
icke förnöjda ut. Vad kunde vara orsaken? Mina
satt på en pall och lekte med sin docka, och Hans
stod vid fönstret och plattade sin näsa mot rutan
med ett utseende, som om all förtret i världen vilade
på honom. Ja, vad var det? — De voro osams. Och
så bar det ej bättre till, än att Mina kom att trampa
på Hans’ lergök, då hon reste si^ upp. Då skulle
ni hava sett, hur Hans såg ut. »Elaka Mina, allting
skall du förstöra», skrek han; och så flögo de ihop
såsom ett par tuppar, då de slåss. — Tro ni, att
snöflingorna tyckte, att det var roligt? O nej, de blevo
så ledsna, att de ville gärna hava gråtit, men de
kunde ej, ty det var så kallt ute.

Lyckligtvis kom blåsten i detsamma och förde dem
med sig. De kommo till en backe, där några barn
åkte kälke, fastän det var svårt yrväder. A, det var
ett lustigt liv! Uppför backen gick det nog trögt att
draga kälkarna, men det gick så mycket fortare
nedför. O ve! Där stjälpte en kälke med
kryddkrä-marens lilla Lisa, och hon grät bitterligen. Men så
fick hon en pepparkaka av Kalle, som åkt omkull
med henne, och då torkades tårarna förunderligen fort.

Framåt flögo snöflingorna i allt muntrare fart, och
till slut fastnade de åter, denna gång vid en liten låda
med korn, som hängde utanför ett fönster, för att de
små fåglarna skulle hava något att äta. Där inne i
det stora rummet var det ljust och härligt, men så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:54:13 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bcrall/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free