Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 211. Sommarlovet, av J. J—n - 212. På åker och äng, av J. J—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svetten lackar, berg och
backar
vi bestiga käckt.
Håglös ingen sitter,
i var led det spritter.
Se, hur röda kinder glöda
vid den friska fläkt!
Så vi söka kraft att öka
kunskaps skatt med flit.
Bäst som bär vi plocka,
höres skolans klocka
åter klinga, och vi springa
glatt och hurtigt dit.
212 På åker och äng*.
1. På åker och äng finner man många växter,
som tjäna människor och djur till föda. De äro till
stor del gräsväxter. Dessa hava ett ihåligt strå med
knutar eller leder samt långa, smala blad. Deras frön
sitta tillhopa i toppen uti ett ax eller en vippa.
Om du en sommardag går ut på landsbygden, får
du se den ena åkern bredvid den andra. Nästan
alla äro beklädda med nyttiga växter. På de flesta
växer säd, som man sått om hösten året förut eller
om våren. Våra vanligaste sädesslag äro vete, råg,
korn och havre. Du kan lätt lära dig att särskilja
dess sädesslag, om du frågar någon, som förstår sig
därpå.
Vete och råg sås ofta om hösten och skördas året
därpå. Sådan säd kallas vintersäd. Av vete får man
det finaste mjölet. Därav bakas fint bröd, som folk
i allmänhet i vårt land ej får äta var dag. Rågen
är vårt allmännaste sädesslag. Den kan “odlas långt
upp i norra Sverige. Rågbröd känner du ju väl till.
Det är en mycket vanlig och kraftig föda. Gott är,
då man ej lider brist därpå. De flesta människor
i vårt land äta rågbröd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
