Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 241. Gustav Vasa, av J. J—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konungen Kristian den andre hade intagit riket och
nödgat svenskarna att välja honom till sin konung.
Då han väl fått kronan på sitt huvud, tillställde han
ett stort blodbad i Stockholm och lät halshugga en
mängd av landets förnämsta män. Ibland dessa voro
Gustavs fader och andra hans anhöriga. Kristian
gjorde detta för att sätta skräck i svenskarna samt
riktigt kuva dem.
Men den man, som var utsedd att befria vårt folk
ur träldomen, lyckades ej tyrannen att gripa och döda,
så gärna han det ville. Trolöst hade Kristian en tid
förut gripit den unge Gustav Vasa och fört honom
som fånge till Danmark. Men, då Gustav förnam, att
hans fädernesland var i nöd, flydde han ur
fångenskapen och kom lyckligt till Sverige. Där kunde han
till en början intet uträtta, ty fienderna hade fått
överhand.
2. Gustav vistades på sin fädernegård Rävsnäs
några mil från Stockholm, då han fick underrättelse
om det rysliga blodbadet i Stockholm. Nu beslöt han
att söka sin och landets räddning i Dalarne, vars
duktiga män mer än en gång förut gått främst, när
det gällt landets frälsning från förtryckare. Gustav
klädde sig i dalkarlskläder, begav sig upp till Dalarne,
vandrade omkring med en yxa på axeln och sade sig
söka arbete. Kristians knektar följde honom i
hälarna. Han irrade från det ena stället till det andra.
Flera gånger var han nära att falla i sina förföljares
händer, men Gud bevarade honom.
3. I en gård, som hette Ornäs, bodde Arent
Persson, en bekant till Gustav från skoltiden. Till denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
