Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 253. Karl von Linné, den svenske blomsterkungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fessorns boksamling sådana böcker, som Karl
behövde; men han nödgades läsa dem om natten, för
att icke ägaren skulle sakna dem.
En tid gick allt bra. Men professorns gamla mor,
som sov dåligt om nätterna, märkte några gånger, att
ljus sent på natten brann i Linnés lilla vindsfönster.
»Det går icke riktigt till», tänkte gumman. En dag
sade hon till sin son: »Den där smålänningen få vi
hava ögonen på; det ser ut, som om han somnade
från ljuset om kvällarna.»
Följden härav blev, att professorn en natt vid
tvåtiden smög sig in i studentens lilla kammare. I stället
för att sova satt ynglingen vid bordet, ivrigt läsande
i professorns egna böcker.
»Vacl betyder detta?» utropade den förvånade
mannen. Linné bekände nu, huru saken förhöll sig, och
följande dag fick han icke blott tillåtelse att begagna
professorns böcker, utan denne gav honom plats vid
sitt bord och var till och med belänkt på att göra
honom till sin arvinge. Så hade ihärdig flit och kärlek
till naturkunnigheten plötsligt öppnat en ljusare
framtid för den fattige ynglingen.
3. Ännu måste likväl Linné genomgå många
svårigheter, innan han blev en lärd man och lärare vid
högskolan i Uppsala. Till denna begav han sig ifrån
Lund såsom student. I Uppsala erhöll han en gång
hjälp på ett underbart sätt, då han var på väg att
för fattigdoms skull övergiva högskolan. Han var då
så utblottad, att han måste med papper omlinda sina
frusna fotter, på det att de ej skulle sticka fram ur
de trasiga skodonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
