Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smedjan i skogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 78 —
sugande oro. Sången där borta bade liksom oemot-
ståndligt dragit honoin. I början bade ban tvek-
samt sett på den utanför smedjedörren uppstaplade
mängden af olagade redskap — men då en ny be-
sökande sagt bonom, att dessa betänkligbeter voro
satans frestelser, bade ban till slut stängt sin smedja
ocb följt den stora strömmen till bönehuset.
Ocb under dagar ocb veckor var liärden i
smedjan mörk, ocb intet klingande hammarslag
trängde genom skogen till de bedjandes öron. Och
ute i bygden rådde stillhet, som om en djup sömn
sänkt sig öfver byn ocb hela landskapet.
Till slut var det dock, som om lifvet börjat
vakna upp igen; folket stannade hemma, började
åter plöja ocb så. De världsliga intressena gjorde
sig åter gällande — och smeden fick brådtom att
hinna med alla beställningar.
Det klingade åter raskt från städet. Far ocb
söner smedo ocb svettades, men ännu hvilade en
tung stämning öfver dem, den låg öfver arbetet,
öfver hela den lilla gården, ej minst inomhus, där
den nyss vuxna dottern, vacker ocb varmblodig, hölls
strängt afspärrad från byns uugdorn med dess ånyo
frestande danstillställningar.
Man hörde talas om häftiga uppträden mellan
far ocb dotter, helst sedan det upptäckts, att denna
ofta om nätterna brukade smyga sig ut genom
fönstret för att skynda till byn, där dansen tråddes
lika ystert som före den stora väckelsen, medan
skaror af äldre personer samlades i granngårdarna
för att bedja för de förvillade, men utan att verk-
samt ingripa mot det stojande oväsendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
