Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bröllopsresa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 88 —
tiden som förlofvade talat om, att vi skulle göra
en liten bröllopsresa till Stockholm. Men så — —»
Hon afbröt sig tvekande.
»Så kom det dåligt år» — det var åter han,
som tog ordet — »det var den svåra torkan 1868;
frun var väl för ung att kunna minnas det nu! —
Jag hade nyss köpt min egendom där nere i Värend
och hade skuld på den. Och värre såg det ut att
bli. Och så kom vi öfverens om att spara med
resan så länge, tills vi betalt skulden och rådde
om vår gård själfva. Synd var det om henne,
gumman min, förstås; hon hade talat om den resan
hela vintern. Hon bar det likväl med ro och tog
duktigt fatt där hemma på gården. — Men det
stod hårdt med den skulden, och så kom barnen––- »
»Två gossar och en flicka, ja. Och sen kunde
man ju inte fara från dem. Och så kom det tusen
bestyr och omsorger. Än var grödan klen, än kom
den dåligt i hus; så trifdes inte korna, så blef det
dåliga tider och prisfall på säden, och så var det
ett och så ett annat — men vi gick på, och för
hvar gång det tog emot, sade vi: Tnte ska’ vi
hänga med hufvu’t för så litet — vi spar med
bröllopsresan, du, dess roligare blir den, och dess
grannare hinner det bli där uppe i Stockholm !’
Och så arbetade vi på igen — — •—»
»Och för hvar gång», afbröt han och såg på
henne med skälmaktig blick, »för hvar gång vi i
tidningen läste om något nytt, som inrättades där
uppe, om de storartade husen vid esplanaderna och
allt sådant, sade vi: ’Det är för oss, de gör grant,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
