Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En frihetsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 —
skildringen ’Klarligen’, sid. 189» i hans novellsam-
ling, där Karlsson förklarar, att han varit dödligt
kär i Johanna Jakobsson, men att det endast räckte
omkring en och en half vecka, därför att »hon
visat sig såsom en dålig kvinna, enär hon en dag
sagt, att hon aldrig ville lägga bort det stiliga
snörlifvet», ehuru Karlsson lifligt påpekat dess stora
skadlighet i sanitärt hänseende. Och i samman-
hang härmed hade August sagt henne, att han
infört snörlifsindignationen i den nyaste litteraturen,
något som ännu ingen funnit på af dem, som
stodo främst i ledet bland de nya kämparna mot
den åldriga åsikten om kvinnans värde såsom oegen-
nyttig och trofast lifsledsagarinna. I en särskild arti-
kel i tidningen »Ystads Allehanda», som han sändt
henne i korsband, hade han uttalat sig om damer-
nas turnyrer och pannluggar — men nej minsann,
om hon lade bort sin lilla lugg — hon i slätkam-
madt gult hår? Uh — hon skulle se ut som en
slätstruken smörtopp! Hon begärde ju inte af
honom, att han skulle gå i hvit stärkskjorta, som
hon tyckte såg så fint ut, eller att han skulle vänja
sig af med någon af sina vanor — hvarför kunde
då inte hon få ha sitt hår i fred, då hon inte ska-
dade någon människa i världen med det?
Ty de ofödda släktena, tänkte hon, halft le-
ende, de kunde väl inte lida af, att håret brändes
en smula?
Ah nej — och så höll August af henne; han
unnade henne nog all glädje, hon kunde få på den
dagen, den strålande bröllopsdagen, som sedan skulle
stå för dem som ett sådant lyckligt minne !–– ––-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
