Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnesgod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165 —
Apotekaren hade ofta brytt henne för honom, i
synnerhet hvarje gång det kom en ny vikarie, och
hon hade ej heller kunnat afhålla sig från att en
och annan gång komma fram med en fråga om
honom, men allt hvad hon fått veta var, att han
fått anställning i sin hembygd i södra Sverige.
Och nu kunde han nästan i hvarje minut
vara här
Månne, månne han skulle känna igen henne?
Och hur skulle han väl hälsa på henne? Skulle
han stanna något i staden, och skulle han komma
på kvällen och ro ut med henne som förr — bort
öfver månskensglittrande små böljor, dit bort i
skuggan af löfven, där intet öga kunde se dem? —
Hon andades häftigt och tungt, där hon stod
lutad emot rotundans dörrpelare och drömmande
stirrade utåt vattnet, som glimmade i middagssolen ;
hon rätade på sig, blodet färgade ett ögonblick
hennes kinder röda, och i ögonen blänkte det en
skymt af den forna ungdomsglädjen.
Bullret af röster väckte henne upp ur hennes
tankar och fick henne att skyndsamt intaga sin
plats i kiosken.
Det var en hel mängd af resande, som kom,
och snart voro alla de små tältborden på den san-
dade, öppna platsen närmast byggningen upptagna;
hennes blickar flögo sökande från grupp till grupp ;
i en spjälberså, kring hvilken slingerbönan ännu ej
hunnit fullt slå ut, höll ett större sällskap på att
slå sig ned, herrar och damer — och där, bland
dem, var äfven hanl Genom allt talet och skrattet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
