Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af en prosa, som utan svårighet stiger mot
tankens höjder, men skyr att svftfva ut i
inbillningens.
Att näst den Romerska litteraturen, som
blef hans trogna ledsagerska lifvet igenom och
åt hans stil skänkte sina yppersta mönster, den
Franska skulle anslå honom mest, var en
naturlig följd både af dennas värde och af tidehvarfvets
smakrigtning. Ovanligare var, att han redan
som ung gjort sig förtrogen med den Engelska
vitterhetens mästerverk*. Att för inflytelser af
den Tyska han tills vidare var mera främmande,
kan icke läggas honom till last. Den Tyska
litteraturens strålande dag var ännu ej kommen:
morgonrodnaden hade först nyligen flammat opp
med Klopstock, Lessing och Wieland. Och på
det år, då Rosenstein här inträdde i verken, var
Goethe ännu student i Strassburg och Schiller
en tolfårig gosse i Ludvigsburgs latinskola.
En ypperlig ledare både på tjenstevägen
och i det högre umgängeslifvets kretsar var åt
Rosenstein beskärd i hans morbroder, riksrådet
grefve Hermansson, lika berömd statsman som
* Hans intresse for dessa delades af Adlerbeth, som i bref
från Ramsjöholm, hans fädernegods i Grenna-trakten,
sommaren 1776 delgifver sina intryck af Addisons Spectator
och Miltons paradis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
