Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nades af den unge kronprinsens gossehand,
uppsatta och kontrasignerade af hans informator*.
Rosenstein inlade under dessa år så stora
för-tjenster af universitetet och gjorde sig af dess
l&rare så älskad och värderad, att, enligt hvad
vi snart skola finna, vid ett framtida nytt val
flertalet af de väljande ifrigt yttrade den önskan
att få sin förre kanslerssekreterare upphöjd till
kansler, en önskan, för hvars uppfyllelse, om ej
andra hinder funnits, redan dennes blygsamhet
var ett tillräckligt**.
Då Vitterhets-akademien år 1786 utvidgades
och erhöll nya bestämmelser, lemnade
Rosenstein sekreterareplatsen i den samma åt
Adlerbeth, som redan i åtta år varit riksantiqvarie
och således kunde anses vara med akademiens
nya ämnen mera införlifvad. Begge voro de
upptagne bland de tretton män, hvilka
konungen sjelf utnämnt till ledamöter i den samtidigt
stiftade akademi, hvars arbete skulle afse ”Sven-
‘ Se Bilagan 7.
“ I nyss anförda bref tillägger Rosenstein: ”Huru jag
förvaltat Upsalasakerna, må andra doma. Sysslor hafva
blifvit bortgifna, således månge missnöjde. Men det vet
jag, att jag inplantat hos konungen ömhet för Upsala
kassa, att jag bidragit till lärarnes uppmuntran, och att
de förnäma börja finna ridikylen af att skicka sina barn
utomlands i spädaste åren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
