Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med Rosensteins länge högt värderade
af-handling Om upplysningen * ansågs hans
filosofiska styrka hafva nått sin höjdpunkt. Det
var nu man trodde honom till fullo förtjent af
det binamn, tnadame Stael på förhand gifvit
honom, VAristote de la Subde **. Bifall och tack
strömmade till honom från skiljaktiga håll, från
tänkande medborgare, från vetenskapens
målsmän, från snillets heroer. Leopold kallade hans
bok ”den mest filosofiska på vårt språk”,
Adler-beth förklarade den vara ett odödligt arbete,
Kellgren hade velat ”låta sina landsmän få veta
till hvad grad han vetat beundra en man, som
var vida öfver dem alla i snille”. Utgående
från Lockes och Condillacs empirism, gjorde
denna populära afhandling icke anspråk på att
vara strängt vetenskaplig, men den spred en
välgörande dager öfver tidens frågor, var ädel
till sitt syfte, tankrik till sitt innehåll och, med
undantag kanske af en något för stor bredd,
förträfflig till stil och form. Den lästes, åter-
* Utkastet till denna afhandling hade, redan fyra år före
dess tryckning i fullständigare skick, blifvit uppläst i
Vetenskaps-akademien, då Rosenstein 1789 der nedlade
presidiet. Fullständiga titeln var: Om upplysningen till
dess beskaffenhet, nytta och nödvändighet för samhället.
** I bref af den 14 april 1785.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
