Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan att vara kall, förenade han glädje och
allvar, hade en öm men icke vek känsla, var lärd
utan att vara pedant, hofman och verldsman
utan att upphöra att vara bottenärlig. Aldrig
hög mot de låga eller krypande för de höga,
var han i sitt uppträdande på en gång värdig
och blygsam, öppen och försigtig, fint belefvad
och ändå rättfram. Belastad med förtroenden
från mångfaldiga håll, dref han ej med ett enda
hvarken missbruk eller skryt. Varsam i löften,
höll han dem han gaf; skonsam i omdömen,
skydde han ej att utsäga äfven dem, som icke
behagade; fördomsfri i allt, var han mot andras
meningar fördragsam, lät dem gälla hvad de
kunde och behöll sina egna. Oaktadt sitt anlag
för maklighet en trägen arbetare, var han af
naturen saktmodig och mild, men lade kraft i
sina ord och kraft i sitt verk, när det gälde att
försvara sanning och rätt. Han var
tempeltje-nare i det skönas helgedom, men det sanna och
det rätta hade han till sina främsta ögonmärken
och såg i dem det högsta sköna. Hans hjertas
godhet var stor och hans välvilja utsträckt till
både vedersakare och ovänner, men hans
men-niskokärlek hvarken blödig eller blind, och hans
rättskänsla ur stånd att mutas. Fiende till
slöseri och yppighet, men mån om sjelfständighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
