Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVALAN.
Se n nidingen skar af min tunga
I gryningen af Hellas’ vår,
Jag kan ej som min syster sjunga,
Jag endast qvittra nu förmår. *
När hon med välljud fyller lunden
Och vida kring med tjusning hörs,
Då är min egen stämma bunden,
Det är min näbb allen, som rörs.
Och sorgen målar sig i drägten,
Som än jag bär i svart och hvitt;
Dock följer jag med vestanflägten
Och flyger, lågt ibland, men fritt.
Mot nordens haf jag sträcker farden
Med ljumma vindar alla år:
Ett budskap från den södra verlden
Jag kommer dit med sol och vår;
Och hvar jag sänker mina vingar,
Der böijar allt på nytt att gro,
Allt högre flamma solens ringar,
Och sjelf jag reder in mitt bo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
