Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSENS BEKÄNNELSE.
På Edens flod brädd har jag fostrad blifvit,
Drack under palmer en balsamisk vind;
Men, se’n min barndoms strand jag öfvergifvit
Se, ångrens purpur glöder på min kind!
Ty om än hvit, som snön på alpens toppar,
Min yttre fargglans stundom synas må,
Dock innerst i de slutna blomsterknoppar
En hemlig rodnad gömmer sig ändå.
Hon talar om min barndoms rosengårdar,
Om paradisets evigt stängda dörr;
Dock — Edens fägring än i dag jag vårdar,
Och Edens ånga sprider jag, som förr.
Som Evas fall, mitt eget fall är nära.
Jag mins, när skaparn vredgad ropte så:
”0 menska! jorden skall dig törnen bära,”
Fram tömet stack uppå min stängel då.
Men fallets minnen jag så varsamt gömmer,
När mig en flicka nalkas oskulds-varm;
Och om mitt fordna paradis jag drömmer,
När jag får andas ut vid hennes barm.
C. W. Bottigers samlade skrifter, 11.
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
