Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slog i blodröd brand de sista,
Smältande, i hettad ifver. —
Hjertat mins, så det vill brista,
Hvad som var och mer ej blifver.
Carolina! Hjertat vårdar
Minnets eldar, heligt tända,
Och din barndoms rosengårdar,
Tro mig, än ej äro brända.
Nej, de blomma i ditt sinne
Evigt unga, evigt samma,
Evigt sköna, och derinne
Når dem ingen storm och flamma.
Om blott yttre ting oss fasta,
O hur lätt vårt hopp blir brutet!
Ren och from har man det bästa
Hos sig sjelf dock qvar på slutet:
Skatter, blommor, ljufva strängar,
Som ej plundras, dö, förklinga,
Källor, lunder, blomsterängar, —
Solen evig, molnen inga.
Har med eldskrift tiden ristat
Runor, som din själ förfarat,
Äg inom dig hvad du mistat!
Det är summan af min lära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
