Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det sitter högre än den högsta stjema,
Det rycks ej ner, det tages ej med storm; -
-Det sänkte sig, det mötte honom gerna
Med bruten stråle i en jordisk form.
Han åt det Rätta skatta bjöd hvar irring,
Hvad nyss var dimmigt tog bestämd gestalt,
Och der blef reda i en hvar förvirring,
Och der kom sol, om icke lif, i allt.
När för det Sköna skalden blott kan svärma,
Det grips af tänkarn, som det mönstrar kall;
Men under isen — hvilken ström af värma,
Och i begreppen — hvilken ren kristall!
Och ordets flod, der hvarje tanke seglar
På vågrät yta, genomskinligt klar,
Med hvilken trohet hvarje ting den speglar,
Med hvilket lugn den målar djupets svar!
Men när du nämnt det vattpass, som han ägde
För högsta tanke som för minsta ord,
Glöm ej den oveld, hvarmed allt han vägde
I lärosalen som vid Rådets bord!
Han satt ock der den anspråkslöse lärde,
Af Platos dom förklarad vittnesgill.
Man såg blott skalet; kärnan af hans värde
Ej hopens öga lade märke till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
