Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN PETER LEFFLER. *
*4 gick hans stig der hoparne sig tränga
Till lyckans branter under evigt krig;
För ingen ann’ han ville vägen stänga,
Han gick för sig.
Han vek ej af, han har ej stannat, svigtat
Uppå sin långa, ofta skymda, fård.
Hvad store andar skapt och tänkt och diktat,
Det var hans verld.
Den blef det tidigt, den förblef det troget,
Ur den han sög sin ädla, ljufva fröjd,
Ur den han vanan vann att dömma moget
Och lefva nöjd.
För glädjen skygg, han fick dock hemmets smaka,
Han njöt dess nektar till sin mödas flit,
Der säll han satt emellan barn och maka,
Säll eremit.
* Metlicinae doktor, akademi-boktryckare. Död 1850.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
