Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 GUSTAF SEBASTIAN LEIJONHUFVUD.
Fadershjerta, modershjerta, blöden!
Ej förrn nu, han gjort er sorg. I döden
Han så tidig, som i lifvet, var.
Oskuld satt och tänkte på hans panna,
Forskande i höjd och djup det sanna
Med en blick så menlös och så klar.
Hvila yngling! du har nyttjat dagen
Från dess gryning intill midnatts-slagen.
Nästa sol går opp — och går ej ner.
I dess strålar sök att orden leta
Till hvad här du ville forska, veta;
O du vet det redan — det, och mer!
Derför ingen klagan slumram väcke!
Våren snart med blommor sår ditt täcke,
Göm ditt hjerta under dem i frid! —
Modren Svea kransar sjelf din kista,
Hon dig söijer, har ej råd att mista
Hoppets stöd i hopplöshetens tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
