Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖIN I ETT SORGEHUS.
O du, som verldens dunkla öden leder,
Sjélf evigt klar, förlåt vår klagans röst!
Du, som är mild, är god, och dock bereder
Det smärtans glöd, som spränga vill vårt bröst;
Sänd från din höjd i sorgens midnatt neder
En enda stjernblick utaf frid och tröst,
Att för dess vink det tunga molnet rymmer,
Som nu din himmel för vårt öga skymmer.
Fastän din ljungeld är din sol så nära,
Förbränn till stoft ej qvalens tärda rof!
Det kors är tungt, som du oss gaf att bära,
Och kraft från himlen görs oss väl behof.
Vi jordisk glädje icke mer begära,
Men styrka blott mot sorgens många prof.
0 skänk oss den, att än vi må välsigna
Ditt namn, när skuldran vill för korset digna!
Gjut i vår sorgnatt ner en vänlig strimma,
Att ej vårt hopp fördränks i tårars flod,
Att icke tviflen, med sin svarta dimma,
1 likskrud svepa själens glada mod!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
