Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLUTSÅNG.
Uvad så, en yngling, jag med ovan röst
föng till min orgel — vill man än det höra.’
n klingar samma sång ur mannens bröst,
Och skall, i qvälln af årens sena höst,
Ån hviska vårljud i den gamles öra.
Jag mins den tid, då dessa toner först
I hjertat vaknade, med dagens ljusning:
Ur sångens våg jag läskade min törst,
Och stora skalder hörde jag, men störst
Var mig Wallin, min Mälarbygds förtjusning.
Min verld var då än inskränkt. Hafvets våg
Jag än ej hade plöjt på vida ijärdar:
Blott i en form det eviga jag såg,
Men, tidigt ensam, lärde jag min håg
Till Gud att rigta opp och högre verldar.
Väl mången brist i dessa sånger ser
Jag nu — och önskar dem ibland försvunna;
Men när jag tänker, att det är åt er,
J goda hjertan, jag dem gaf och — ger;
Så må de gälla än för hvad de kunna!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
