Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvart blomster uti skogen,
Hvar fågel uppå qvist,
De ha en maka trogen.
De ha en vän helt visst.
Med bladen och med vingen
Hvarann de ömt förstå;
Men jag, men jag, har ingen,
Och ingen lär jag få.
Och kan jag ej få Märtha,
Jag vill ej någon ha:
Hon har mitt hela hjerta,
Hon är min käresta.
Säg jay jag ber;’— men skratta
Hon plär, och säger nej.
Nog kan hvar menska fatta,
Hur svårt det är för mej.
BRITTA, {härmar sjungande hans sista ord.)
”Hur svårt det är för mej.” — Stå inte och
jemra sej nu, utan gå ut åt stora vägen, och se
till, om han kan möta flickan. Det vore långt
likare det.
ÅKE. {sjunger.)
Mel. Svinaherdens visa.
Hör du käraste min gosse, sörj inte så der!
Nog kan du än få den som du hafver kär.
Min dotter skall du få, i fall hon vill dej ha;
Jag säger ej nej, — i fall hon säger ja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
