Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur gyllne än dess glans ert öga slår,
Jag räds, det sitter äfven der ett stycke
Af berget qvar. Den har sin tyngd, sitt ansvar,
För ädel viljas kraft dock lätt att bära.
J hämtat, äfven J, en gudagnista
Från himlens borg, så vården den och spriden
Den rika skatten af dess inre flamma
Åt alla håll, der Kaos’ dotter, Natten,
Ån girigt rufvar på sitt svarta välde.
Bekämpen mörkrets makter, hvar de råkas,
I yttre verlden, i er egen barm.
MStrid emot dem” från nu er lösen vare,
Och, segrande, ert hela lif förklare
Den sanning här jag på ert hjärta lagt,
Att ringen viger er vid ljusets makt.
Men ljuset bryter sig i skilda strålar,
Fast medelpunkten blott en enda är;
Det såsom skönhet sig i bilder målar,
Som sanning tankens rena form det bär,
Som godhet sträfvar det att utåt verka;
De brutna strålarna hvarann förstärka,
De skilja sig som yttringar, och sen
De smälta hop till samma ljus igen.
Men vid en hvar af dem J ären bundna
Af gröna kedjan, som jag nyss er räckt;
Ty hvaije blad af lagern räknar slägt
Med hvarje stråle af de oupphunna
I andeverldens höga sol. Er krans
Föreningsbandet är med deras glans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
