Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett jemlass genom Wermlands skogar, då han
författade Svea, och han lade ej bort sin grekiska
grammatik, då han diktade Frithiof.
Det kan ej undfalla någon, hvilken vigtig
inflytelse sådana åsigter måste utöfva på arten och
karakteren af hans poetiska författarskap. Fastmer
ligger i dem nyckeln till hemligheten af den
trollmakt, hvarmed Tegnérs poesi så ofta
oemotståndligt griper, skakar, förtjusar oss. Dess manliga
gång och dess djerfva flygt, dess gedigna halt och
dess bländande skimmer, dess klarhet i stil och
dess yppighet i bilder, — allt vittnar om det lagres
upplösning i ett högre, en sammansmältning af
natur och konst, en förening af jordiskt och himmelskt.
I sammanhang härmed stod ock hans djerfva
användande af hvardagslifvets uttryck, för hvilka hans
sångmö sällan vek ur vägen, men dem hon för
stunden adlade och upptog i sitt hof. Så
himmels-vidt hans poesi var skild från prosa, hon var dock
för vaken att vara ett blott drömspel, för åskådlig
att blott vara sammansatt af sken: hennes strålar
grenade sig ej endast mot idéernas rymder, de voro
lika många osynliga trådar mellan verkligheten och
dem. Ej luftresor, men en rak himmelsfärd
älskade han i dikten, med fast utgångspunkt från
den jord, hvars prosa han hördes taga i försvar.
Så minnens J ännu, M. H., huru, en af de sista
gånger hans nu för evigt tystnade stämma höjdes
från detta rum, han i oförgängliga ljud yttrade, att
–”prosa är
Dock menskolifvets grundval och dess kärna,
En formation utaf granit, den äldsta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
