Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plats både i kyrkan och lifvet; stunder, då han
ansåg sig för en “kristnad hedning“, en från
poesin förlupen embetsman. — “När“ — säger han
— “man, såsom jag, skall hålla hushåll på tvenne
ställen, så vanskötes det på begge, och jag duger
nu egentligen hvarken för dikten eller verkligheten,
uträttar följaktligen ingenting helt i någondera. Jag
har nätt opp så mycken poesi, som fordras för att
ge mig afsmak för embetsmannalifvet, och just så
mycket praktiskt förstånd, som gör mig oduglig till
poesin. Derföre är jäg på ingendera sidan ett
helt tal, blott ett bråk mellan begge. — Såge jag
någon utväg att lefva, en sådan syssla förutan, så
toge jag afsked i morgon. Jag har ofta tänkt att
söka mig ett pastorat på landet, men det är föga
båttre att misslyckas i smått än i stort. Hade de
mina mod att flytta till ett torp i skogen och lefva
på vatten och bröd, så vore saken hjelpt.–
Och dock, när jag jemför min belägenhet med de
anspråk, jag möjligtvis kunnat göra, så har jag
allt skäl att tacka Gud. Huru mången, likså god
och bättre än jag, har det ej gått sämre! — Jag
ville blott nu kunna hushålla med min tid. Den
blir tröligtvis ej långvarig.“ — Den blef det icke
heller. Alltför tidigt kom den dag, då kyrkan skulle
sakna hans nit, skaldekonsten hans snille, ömheten
hans hjerta.
öfvergången — hos lugnare naturer omärklig
— från mannaårens fulla kraft till ålderdomens
smygande vanmakt åtföljdes hos Tegnér af en
våldsam brytning, som hotade att spränga hans starka
själ. Hans jordiska hydda, ännu innan den för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
