- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Band 4. Strödda dikter. Skrifter på prosa. /
167

(1856-1881) [MARC] Author: Carl Wilhelm Böttiger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liga så det högsta, att vårt miune ännu med en
sorgens vällust helst uppsöker honom i det innersta
af de förhållanden, i hvilka han som menniska
stod både till Gud och menniskor. Här möter oss
främst hans rena, oskrymtade gudsfruktan. Utan
denna hade han ej varit den han var: ur denna
källa utflödade hans vackra egenskaper: ur den
hemtade hans vekhet kraft, hans oskuld mod, hela
hans lif glädje. Sin tidiga morgon böljade han
vid bibeln, sin dag invigde han med en koral. Det
var så hans fromma plägsed, år ifrån år, dag ifrån
dag. I detta nordens herrliga tempel, hvars
klockor i dag kallat oss till hans fest, huru ofta har
han ej der med strålande anlete lyssnat till
evighetens ord, ur sitt fulla bröst instämt i
församlingens sång! Men aldrig gjorde han sig en förtjenst
af hvad för hans inre blott var det oeftergifligaste
behof. Genomträngdt af kristendomens heliga
sanningar, var hans hjerta lugnt som ett barns: det
sof i skeppet, det hörde ej stormens brus
derutom-kring, det hörde ännu mindre sirenernas sång
der-nedanför. Han var en af dessa både jordens och
himmelens älsklingar, dessa få Guds barn, som med
obesmittadt samvete gå sin bana fram, och hvarken
trotsa eller märka farorna. Deras prof äro lätta,
deras lif varar merendels kort och, när de äro borta,
förekommer det oss som hade de aldrig rätt
tillhört denna verld.

Det säger sig sjelft, att ett sinne, der det
religiösa intresset var så varmt och det musikaliska så
lif ligt, skulle i kyrkomusiken, der de båda mötas,
äfven för båda finna tillfredsställelse. Kärare med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:37:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bcwsaml/4/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free