Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möta oss i den tryckta samlingen*. Det är vid
åem vår uppmärksamhet nu först skall dröja.
Eine Leichenfantasie, den enda af dikterna i
Antologien, som är betecknad med årtalet 1780,
kommer till anda och innehåll särdeles nära ett
annat der intaget poem: Elegie auf den Tod eines
Jünglings. Den skildrar i starka färger det nattliga
liktåget efter en yngling. “Hela nåturen sörjer;
månens sken är förmörkadt, alla lunder dödsstilla,
nattens ande suckar genom rymden, de bleka
sörjande stjernorna se ned som lampor i ett grafhvalf,
och genom denna dystra nattscen skrider nu i svart
grafståt liktåget fram som en rad af stumma,
hålögda, magra spöfcen. En darrande gubbe ses stappla
fram vid sin krycka: Hans blickar äro dystra och
insjunkna, hans silfverhvita hår reser sig, genom
hans af grämelse utsugna lemmar går en förfärlig
frostskåkning. Det är ynglingens öfvergifne fader:
hans ljufva gyllene dröm, hans glädje och hans
paradis — allt ligger här iskallt, inhöljdt i
svepduken.“ Efter denna gripande inledning bryter sig
det trokaiska versmåttet, och i dansande daktyler
följer nu en beskrifning af den döde: “mild såsom
* Med den tiryckta samlingen menas bär Cottas allmänt spridda upplaga
af Schillers verk. Den afviker väsentligt, både till anordningen och urvalet,
från den upplaga, som skalden sjelf besörjde af sina samlade dikter, och
hvaraf första delen utkom 1800, andra delen 1803. Äf denna s k.
Crusi-ska upplaga (dén var tryckt hos Crusius i Leipzig) utkom en ”förbättrad
och tillökt” 1804—1805. Men det är ingendera af dessa, som legat till
grund för Cottas, utan en helt förändrad upplaga, som efter Schillers död
ombesörjdes af skaldens förtroliga vän C. G. Körner, Theodor Körners fader.
Den upptog, och har till Cottas editioner för det mesta öfverlemnat, icke
mindre än fyrtiotre dikter, som Schiller sjelf hade uteslutit. Flera af dem
äro hemtade ur Antologien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
