Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett metriskt bocksprång, och i rim sådana som
Wünschen och Menschen märker man ännu det
schwabiska Örats osäkerhet*.
Ur den erotiska cykel, som bildas af Schillers
Laura-dikter, har den tryckta samlingen upptagit
fem, nemligen Fantasie an Laura, Laura am
Cla-vier, die Entzückung, das Geheimniss der
JRemini-scenz och Melancholie an Laura. Den glödande
kärleks-mystik, som här ger sig luft, stod i
närmaste sammanhang med den panteistiska
verlds-åsigt, som hos den unga, spekulativa skalden tidigt
utbildat sig till ett eget slags system. För 4ionom
var redan från början filosofin en icke mindre varm
hj er te-angelägenhet än poesin, och man kan i
allmänhet med lika mycket skäl säga, att han
filosoferade med hjertat, som att vid hans poetiserande
tanken var i större verksamhet än både känslan
och fantasin. Sitt tankesystems utvecklings-historia
har han sjelf meddelat oss i sina, med
Laura-dik-terna nästan samtidiga, philosophische Briefe**. Dessa
utgöra i flera fall en belysande kommentar till hans
äldre dikter, och särskilt till de nu ifrågavarande
erotiska. Han hade bland annat i sin teosofi upp-
* Deli sehwabiska dialektens gröliga uttal har sia naturliga motsvarighet
i det schwabiska örats oförmåga att urskilja rena vokalljud. Rim sådana
som de ofvannämnda möter ¿nan ofta i Schillers äldsta dikter: så t. ex. i
strofer, dem vi redan anfört, Söhne och Thräne, Teufel och Zweifel,
schwingen och Gesängen, och på andra ställeu brennt såsom rim dels mot Kind, dels
mot Wind, springt och hängt, Minen och schönen, spinntest och trenntest,
Bühne och Scene o. s. v.
** Att dessa, ehuru ej allmäugjorda förrän 1786, likväl till en stor del
voro utarbetade redan vid den tid, hvarom nu är fråga, synes bäst af
följande not till det i Antologin intagna poemet die Freundschaft: ’’diese Ode
ist aus den Briefen des Jülius an Raphael, einem noch ungedruckten
Romane, genommen.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
