Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Johan Henrik Kellgren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att både författaren och boktryckeriets disponent
blefvo dömde att halshuggas, — en dom, som
likväl sedan genom konungens mellankommande
nåd blef mildrad. Äfven i de följande årgångarne
stöter man mer än efi gång på artiklar, till och
med af Kellgrens egen hand, föga egnade att
vinna regentens välbehag. Så t. ex. då han på
ett ställe målar Augustus i dennes förhållande
till sina skalder på ett sätt, att tillämpningen på
Gustaf III och hans vittra omgifning låg nära
till hands. Bland annat heter det der om
Kellgrens älsklingsskald och förebild, Propertius:
”Han erhöll i god tid det anseende, som plägar
tillfalla de talanger, hvilka konunga-gunsten
bringar i‘ dagsljuset. Denna uppmuntran kunde ej
fela Propertius under en kejsares regering, hvars
politik bestod framför allt deruti, att tillvinna
sig ärans utdelare, och som genom de ymniga
välgerningar han lät vederfaras de lärda, qväfde
i deras hjertan patriotismens röst och lockade
sånggudinnorna på tyranniets sida. Propertius
Stockholm utgifvits på trycket en tidning, kallad
Stockholmsposten. Man kände ej författaren; dess redaktion
utgjordes af ett litterärt sällskap, som ,hade skrifklåda, hvilket
skref detta blad, som hade en stor afsättning; det hade
en satirisk karakter, alltid angenäm för allmänheten; der
framställdes hofvet, tidens seder och styrelsens åtgärder
med all den frihet och skärpa, som
tryckfrihets-förordnin-gen kunde medgifva. Ministrarne afskydde detta blad lika
mycket som allmänheten älskade detsamma. Konungen
betraktade det med missnöje; men han ville ej förbjuda
det, för att ej gifva dementi åt sin egen
tryckfrihetsförordning, som var hans verk och blifvit afgifven med
så mycket buller. Författarne blefvo derigenom allt
djerf-vare” m. m. ”v. Fersens historiska skrifter”, IV. 147.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
